Osäkert

Ångesten. Ångesten. Ångesten. Låt mig vara ifred jag vill inte ha dig. Kaoshelg. Händerna runt mina handleder och spastiska armar och kropp som spjärnar emot. Jag ville låsa upp bältet.
Åtta dagar här. Inlåst, vårdgrad noll fortfarande. På HSL.
Men bra personal i alla fall. Alltid något.
Haldol flytande. Ny medicin. Den funkar. Skönt.
När slipper jag det här? Trött, trött trött. Vila.

Paniken. Hjärtat slår några extra slag och jag känner hur röken från cigaretten landar i mina lungor. In och ut.
Jag får finbesök av vänner som kommer med kärlek.
Jag saknar mina bebisar för mycket.

Sova -> lyssna på musik -> röka -> dricka näringsdryck. R e p e a t.

Leave a Reply